Alltså jag förstår verkligen inte! Och jättearg blir jag!

För mig spelar det absolut ingen roll om det visar sig att det är en liten Kendra eller Theo som ser dagens ljus i slutet på mars (du får iofs komma ut tidigare för mig lilla älskling). Men jag förstår att folk är nyfikna och tar reda på vad det är, eller nej det gör jag inte, men jag har förståelse för att de gör det, det är ju inte direkt skadligt. Men att fixera sig så till den milda grad att jag vill ha en "sån" (vad det än må vara) att man blir besviken om man väntar det andra. Eller besviken, det finns till och med de som gör abort på grund av det här. HÄR I SVERIGE!!!!!!!!! Gott folk, här i Sverige!

Alltså jag blir så....så... förbannad. Om det är så himla viktigt att det ska vara en liten tjej/pojke ADOPTERA! då kan man ju verkligen välja vad man vill ha. För det är ju åt det hållet vi barkar känns det som. Först börjar vi ta död på barn (blivande barn, det här är ingen disskusion om abort i den benämningen) pga att de har "fel kön", vad kommer här näst? "nej det här barnet kan vi inte föda, den kommer vara blond". Är det så vi vill ha det?

Jag vet dessutom att felmarginalen på könsbestämmningen är hög innan vecka 25 (om det inte dessutom var ännu senare) Å efter vecka 18 får man inte göra abort. Så hallå pressen, se till att regeringen (eller socialnämnden eller vilka som nu bestämmer) sätter in förbud för könsbestämmning innan vecka 18, för gudsskull sätt den vid veclka 25 eller nått.

Som sagt, man får mer än gärna "tjuvkika" på vad man väntar, det är inte det jag är arg över...Men om det nu är så viktigt att det ska va det ena eller andra kanske man ska börja hos sig själv och fundera på om det är ett barn man vill ha eller en ny leksak/accesoar.

Angelica är riktigt hormonstinn och behöver ventilera, hon hoppas att hennes vänner som valt att ta reda på kön inte tar detta som en pik emot dem, för som sagt "tjuvkika" har hon inget emot.

Puss