Mitt krypin

Nä, så känns det.
Jag vet inte riktigt.
Det är en okänd känsla i magen.
Den gör ont.
Den gör mig gråtfärdig.
Men jag vet inte riktigt vad "den" är.

Ett beslut?
En ånger?
En önskan?
En insikt?

Nej, jag vet inte riktigt.
Vet bara att den dök upp för ett tag sen.
Några timmar sen.
När vi pratade.

Det e jobbigt.
Det betyder något okänt.
Men oxå något nära och bekvämt.
Fast jag vet redan nu att jag aldrig kommer passa in.
Och då är frågan om det är värt uppoffringen.

Det kanske är rädsla?
Det kan vara tårar?
Det kanske är trötthet?

Nej, jag vet inte riktigt.
Men det gör hemskt ont.