Mitt krypin

Att våga lämna något som är säkert och stabilt är läskigt.
När man gör det blir allt osäkert.
Livet blir tomt och farligt.
Så länge man är sysselsatt fungerar det.
Då blir det inte tyst.

"Jag har allt jag vill ha, det är klart jag mår bra, som jag sa när jag ringde idag. Åhh, jag ljuger så bra!"

Det är svårt att när man går och lägger sig att inte skicka det där sms:et.
Bara för att få veta.
Ringa samtalet.
Bara för att få höra rösten.

Ett beslut är helt underbart bra i ena stunden och helt katastrofalt i andra.

Jag ville vara ensam.
Det är bra att få vara jag.
Få veta vem JAG är.

Men det är ensamt...